Bänkpress är klassikern för bröstet, den övning som flest associerar med styrketräning på gym. Du ligger på en bänk, sänker en skivstång kontrollerat ner mot nedre delen av bröstet och pressar den sedan uppåt mot startposition. Rätt utförd bygger bänkpress brett, starkt bröst, axlar och triceps i en enda rörelse. Felgjord ger den däremot ofta axelproblem som hänger kvar i månader. Säkerheten är därför inte ett tillval i bänkpress utan grunden för hela övningen.

För motionärer är bänkpress den naturliga överkroppsmotsvarigheten till knäböj och marklyft. Tillsammans utgör de tre den så kallade "Big Three" som täcker de flesta muskler i kroppen och bygger funktionell styrka effektivt. Innan vi kommer till tekniken är det viktigt att förstå hur övningen ska sättas upp för att skydda dig från skador, för det är inom setupen som de flesta misstag begås.

Vilka muskler tränar bänkpress?

Primärt arbetar pectoralis major, alltså stora bröstmuskeln. Främre delta i axeln bidrar starkt under hela rörelsen, särskilt i botten, och triceps på baksidan av överarmen tar över mer ju närmare toppen du kommer. Latissimus dorsi på sidan av ryggen jobbar isometriskt för att stabilisera axelleden, och bål och rumpa håller överkroppen och bäckenet stilla mot bänken. Skulderbladens kontroll genom serratus anterior och rhomboideus är avgörande för säker bänkpress.

För dig som vill bygga upp helkroppsträning rekommenderas hubben för träning där bänkpress kombineras med övningar för rygg, ben och bål i ett balanserat program. Att bara bänkpressa utan motvikt från rygg och baksida av axeln är vanligaste orsaken till axelobalanser och hållningsproblem.

Setup: skulderblad, fötter och båge

Den viktigaste delen av bänkpress sker innan du ens lyft av stången. Lägg dig på bänken så att ögonen är rakt under stången när du tittar rakt upp. Dra ihop skulderbladen bakåt och nedåt och pressa ner dem hårt mot bänken. Det skapar en stabil plattform där bröstkorgen lyfts upp och axelleden skyddas av aktiv skuldersättning.

Fothåll och spänning

Fötterna placeras platt i golvet, ofta höftbrett eller bredare. Vissa väljer att ha tårna stadigt i golvet med hälarna lätt lyftade, andra föredrar att hela foten ligger platt. Pressa aktivt ned fötterna så hela kroppen blir spänd: lår, rumpa och bål jobbar isometriskt tillsammans med bröstet. Den här helkroppsspänningen kallas "tightness" och är skillnaden mellan ett tungt lyft som känns kontrollerat och ett som vinglar och blir farligt.

Bågen i ryggen

En naturlig båge i ländryggen är önskvärd, inte ett tecken på dålig teknik. Rumpan ska vila kvar mot bänken under hela lyftet, men ryggen får hålla sin naturliga svank så bröstkorgen lyfts upp och avståndet stången reser blir kortare. Bocka inte ländryggen aggressivt om du är nybörjare. En mjuk båge räcker långt och hjälper både prestation och axelhälsa.

Greppet och stångens bana

Greppet ska vara något bredare än axelbrett, ofta cirka en till två handflator bredare än axlarna. För brett grepp belastar axlarna hårt, för smalt grepp gör att armbågarna måste vinklas in mot kroppen vilket flyttar belastningen från bröst till triceps. Filma dig själv från sidan och från fötterna för att kalibrera greppet, eller fråga en erfaren tränare första gångerna.

Den så kallade J-curve

Stången rör sig inte rakt upp och ner i bänkpress utan i en mjuk J-formad bana. Lyft av stången rakt över axlarna, sänk den sedan diagonalt nedåt mot nedre delen av bröstet, ungefär vid bröstvårtorna eller en aning lägre. På vägen upp pressar du stången uppåt och svagt bakåt mot startpositionen över axlarna. Den banan följer skuldrans naturliga rotation och fördelar belastningen jämnt mellan bröst, axel och triceps.

Armbågarnas vinkel

Det här är förmodligen den enskilt viktigaste detaljen för axelhälsa. Armbågarna ska peka diagonalt utåt cirka 45 till 70 grader från kroppen, aldrig 90 grader rakt ut. Med armbågarna 90 grader ut sätts axelleden i en utsatt position där rotatorkuffen kläms varje repetition. När armbågarna ligger lite närmare bröstkorgen är leden skyddad och du kan bänkpressa tungt utan att slita axeln.

Säkerhet: bockar, spotter och safety bars

Bänkpress är en av få övningar där du kan fastna under vikten om något går snett. Säkerhet är därför inte ett tillval, utan grunden för hela övningen. Om du tränar ensam ska du ALLTID använda säkerhetsbockar eller safety bars i racket. Sätt dem precis ovanför där stången träffar bröstet, så att de fångar stången om du fallerar utan att klämma bröstkorgen. Testa höjden innan du börjar lyfta tungt: lägg dig i botten av lyftet och se att bockarna är cirka två till tre centimeter under stången.

Tränar du med spotter ska personen stå vid huvudänden, beredd att hjälpa dig lyfta av och tillbaka stången samt fånga om du fallerar. Spotterns roll är inte att lyfta varje repetition, utan att vara där om det går snett. Diskutera signalen för hjälp innan setet startar så ingen blir överraskad. Ett enkelt "hjälp" eller en nick mot huvudet räcker. Sätter du nya personliga rekord ensam utan både spotter och säkerhetsbockar tar du en onödig risk för skada.

Vad du gör om du fastnar

Har du säkerhetsbockar inställda korrekt så fångar de stången automatiskt om du sänker dig under bröstnivå. Utan bockar och utan spotter finns det en uråldrig trick: rulla stången från bröstet ner mot magen och vidare ner mot låren, sätt dig upp och vila stången i knäet. Det är ingen elegant lösning och bör aldrig vara plan A, men det är bättre än att fastna kvävande under stången.

Bänkpressvarianter

Flat bench press med skivstång är klassikern och tränar bröstet brett. När du börjar bli van är det smart att rotera in fler bröstövningar för balans och variation. Lutande bänkpress, så kallad incline bench, med bänken vinklad 30 till 45 grader träffar övre delen av bröstet och främre delta mer. Lutningen ska inte vara för brant, då tar axlarna över större delen av belastningen.

Bänkpress med hantlar ger mer rörelseutslag eftersom hantlarna kan sänkas lägre än stången. Det tvingar bägge sidor att jobba lika mycket och avslöjar styrkeskillnader. Hantelvarianten är ofta säkrare för nybörjare och för dig som tränar ensam, eftersom hantlarna kan släppas åt sidan om det går snett. Smith machine ger fasta banor och är användbar för dig som inte har spotter, men förbättrar inte balans och stabilisering lika mycket som fri vikt.

De tre vanligaste misstagen

  1. Armbågarna 90 grader rakt ut. Vanligaste orsaken till axelvärk och impingement. Tänk diagonalt, cirka 45 till 70 grader från kroppen. Det räddar fler axlar än någon annan teknikjustering.
  2. Studsar stången mot bröstet. Att använda bröstkorgen som studsmatta kortar arbetsvägen och kan ge revbensskador. Sänk kontrollerat, pausa lätt mot bröstet och pressa upp utan studs. Det bygger mer styrka och är säkrare.
  3. Ojämn bana eller skev press. Om ena sidan av stången rör sig snabbare än den andra eller om stången driver framåt på vägen upp tar du för tungt eller har svag teknik. Sänk vikten 20 procent och bygg upp tekniken innan du laddar på igen.

Programmering och frekvens

Två till tre bänkpresspass i veckan med minst en vilodag emellan ger bra resultat för motionärer. Tre till fyra set om 5 till 10 repetitioner är standard för styrka och muskelmassa. Lägg upp veckan så att du varierar tunga och lättare pass: ett tungt med 5 till 6 reps, ett lättare med 8 till 12 reps. Vana lyftare kan köra fyra pass i veckan om volymen per pass är låg.

För dig som även springer regelbundet är bänkpress lätt att kombinera eftersom ben och överkropp inte konkurrerar om återhämtning på samma sätt som två benpass i veckan. Lägg gärna bänkpressdagarna på vila eller lugna löpdagar och spara tunga benpass till andra dagar. Sömn och vila är minst lika viktigt som själva träningen för att muskeln ska växa.


Rådgör alltid med läkare eller fysioterapeut innan du börjar bänkpressa tungt om du har axel-, nack- eller bröstkorgsbesvär.